Det blir bra....till slut ;) Del 2

Fortsättning av det jag påbörjade igår.

 Mycket bråk och tandagnissel blev det som sagt.

Barnen hamnade ju givetvis i kläm.

Där på vägen nånstans träffade jag en kille.

Kan idag inte på nått sätt försvara att jag gick och drog på honom i flera år.

Han gillade inte barn, skulle det vara barn skulle det vara hans egna. Tack och lov har han än idag inga.

Under denna tiden var tjejerna varannan vecka hos mej.

Så jag trodde jag lyckades att hålla dom utanför detta genom att vi bara träffades när jag var barn ledig.

Vilket jag i efterhand förstått att jag inte lyckades så bra med.

Det tog som sagt nått år innan jag insåg att han inte var nått att hänga i granen.

Det gick inte att få han att ändra sej.

Aldrig har väl tjejerna vart så glada som när vi gjorde slut.

Idag är vi goda vänner och han har väl insett hur illa han gjorde oss, men gjort är gjort. Så där är det helt avslutat för min del.

I denna vevan bestämmer sej Bengan att flytta. Inte till närmsta stället heller.

Utan 10 mil rakt ut i ingenstans...Kinnared.

Återigen blev det bråk och tandagnissel.

Denna gången var det tjejerna som protesterade och inte ville åka till honom.

Dom började bli stora och kompisarna var viktigare än att sitta där i skogen.

Nu blev jag ordagrant ensamstående med tjejerna.

Alla beslut, alla regler allt var det jag själv som fick ta.

DÅ fanns tankarna att det vart lättare om deras pappa funnits med i bilden överhuvudtaget.

Men trots alla motgångar som det innebär att helt själv fostra 2 tjejer med bara 2 års ålderskillnad så har även detta blivit bra till slut.

Och idag är jag GLAD för att han flyttade annars hade vi inte haft det som vi har det idag.

Del 3 kommer att handla en del om hur jag och tjejerna hade det....